fakta i
politiken
Tipsa oss
Faktakoll / Kriminalpolitik
Uppdaterad
Påståendet

“Längre fängelsestraff minskar brottsligheten.”

Det mekaniska argumentet är rimligt: den som sitter inlåst kan inte begå lika många brott ute i samhället. Men den politiskt relevanta frågan är nettot när brott i anstalt, ersättare, avskräckning, ålder och beteende efter frigivning räknas med.

Hur frågan är formuleradDet ursprungliga påståendet är för vagt för en enda sannolikhet. Därför skiljer vi den omedelbara inkapaciteringseffekten från nettot av en proportionell svensk straffskärpning över tio år.
Fakta

Brott är ojämnt fördelade

Det gör inkapaciteringsargumentet plausibelt — och samtidigt känsligt för vilka personer och vilka extra straffår en reform faktiskt träffar.

DatamiljöSverigeData och rättssystem är svenska.Varför denna etikett: Faktan bygger på svenska lagföringsregister.Alla val för datamiljöSverigeData och rättssystem är svenska.NorgeData och rättssystem är norska.NederländernaData och rättssystem är nederländska.ItalienData och rättssystem är italienska.FrankrikeData och rättssystem är franska.USAData och rättssystem är amerikanska.InternationellUnderlaget omfattar flera länder eller ett internationellt forskningsfält.Landet eller länderna där data och institutioner kommer från. Det säger inget automatiskt om kvalitet.Ej bedömt används när underlaget saknas; det betyder aldrig noll.Läs bedömningsmetoden
61%

av registrerade brott

De 15 procent av vuxna lagförda 2012 som hade minst fem lagföringar under fem år stod för 61 procent av drygt 500 000 brott kopplade till gruppens lagföringar.

Lagföringshistorik: personer och brott
PersonerLagförda brott
1 lagföring
52 %
12 %
2 lagföringar
18 %
10 %
3 lagföringar
9 %
9 %
4 lagföringar
6 %
8 %
5+ lagföringar
15 %
61 %
Källor

Underlag: Alla drygt 88 000 personer som var minst 20 år och lagfördes i Sverige 2012; fem års historik.

Begränsning: Lagförda brott och lagföringar är inte samma sak som alla faktiskt begångna brott. Gruppen definieras i efterhand.

Brå 2014:6
StudieomfattningStorStor effektiv datamängd för designen; storlek tar inte bort bias.Varför denna etikett: Kohorten omfattar 2,39 miljoner personer.Alla val för studieomfattningMycket litenMycket begränsad effektiv information för den valda designen.LitenBegränsad effektiv information; precision och modellstabilitet kräver extra granskning.MedelstorTillräcklig information för vissa effekter, men inte nödvändigtvis små eller heterogena effekter.StorStor effektiv datamängd för designen; storlek tar inte bort bias.En designberoende orientering om effektivt urval. Faktiskt antal personer, enheter och kluster visas alltid bredvid.Ej bedömt används när underlaget saknas; det betyder aldrig noll.Läs bedömningsmetoden
26%

stod för 63 % av våldsdomarna

I en svensk födelsekohort hade 26 procent av de våldsdömda minst tre våldsdomar; tillsammans stod de för 63,2 procent av samtliga våldsdomar.

Fördelning bland våldsdömda
PersonerVåldsdomar
1–2 domar
74 %
36,8 %
3–10 domar
23 %
43,4 %
11+ domar
3 %
19,8 %
Källor

Underlag: 2,39 miljoner födda 1958–1980; 93 642 personer med våldsdom följdes i nationella register.

Begränsning: Domar underskattar faktisk våldsbrottslighet, och historisk kohort behöver inte beskriva dagens nivåer.

Falk m.fl. 2014
SlutsatstypSambandVariabler samvarierar, men en orsakstolkning är inte identifierad.Varför denna etikett: Matchning kan inte kontrollera omätta gruppskillnader.Alla val för slutsatstypSambandVariabler samvarierar, men en orsakstolkning är inte identifierad.KausalResultatet skattar en angiven orsak-effekt-relation under uttryckliga antaganden.Om resultatet endast beskriver ett samband eller kan tolkas kausalt under granskade antaganden.Ej bedömt används när underlaget saknas; det betyder aldrig noll.Läs bedömningsmetoden
1,14brott

per beräknat fängelseår

Den svenska matchningsstudien skattade 1,14 färre brott som annars skulle ha lett till dom per fängelseår i genomsnitt; 2,55 i gruppen med högst uppskattad risk.

Skattade brott per fängelseår efter risk
Matchad observationsstudie
Låg–medelrisk≈0,68
Alla1,14
Högst risk2,55
Källor

Underlag: 2 937 förstagångsfängslade 2018 matchades mot 2 564 personer med icke frihetsberövande påföljd.

Begränsning: Association efter observerad matchning: dold confounding, brott i anstalt, ersättare och oupptäckta brott ingår inte.

Al Weswasi 2024
Risk- och relevanssignalIndirekthetPopulation, insats, jämförelse, utfall, period eller estimand avviker från frågan.Varför denna etikett: Åldersmönstret informerar mekanismen men skattar inte straffreformen direkt.Alla val för risk- och relevanssignalConfoundingBakomliggande skillnader kan förklara sambandet.SelektionUrval, bortfall eller analysvillkor kan göra grupperna systematiskt olika.TilldelningRandomisering, instrument, tröskel eller behandlingstilldelning kan vara ogiltig.MätningExponering, utfall eller kovariater kan vara felmätta eller olika mätta.Saknade dataBortfall, censurering eller saknade utfall kan ändra skattningen.Selektiv rapporteringUtfall, tidpunkter eller modeller kan ha valts efter resultaten.StatistiskModellval, beroenden, multipla tester eller osäkerhetsmått kan vara problematiska.PublikationStudier eller resultat kan saknas därför att spridning beror på riktning eller signifikans.IntegritetDataproveniens, rättelser, intressekonflikter eller forskningssed behöver redas ut.IndirekthetPopulation, insats, jämförelse, utfall, period eller estimand avviker från frågan.Vilken typ av problem som kan påverka resultatets trovärdighet eller relevans. Etiketten är en varningssignal, inte en automatisk dom.Ej bedömt används när underlaget saknas; det betyder aldrig noll.Läs bedömningsmetoden
14% år 2022

av lagförda brott begicks av 15–20-åringar

Andelen registrerad brottslighet har förskjutits uppåt i åldrarna. Samtidigt visar livsförloppsforskningen att brottsdeltagande och frekvens normalt avtar med åldern.

Andel av lagförda brott efter ålder
19902022
15–20 år
26 %
14 %
Över 40 år
20 %
32 %
Källor

Underlag: Brås kunskapssammanställning av svensk och internationell livsförloppsforskning.

Begränsning: Ett stabilt gruppmönster kan inte exakt förutsäga en enskild persons framtida brott.

Brå 2024:1
Den avgränsade frågan

Vad ska faktiskt räknas?

FrågetypKausalVad skulle förändras om en insats eller exponering ändrades?Varför denna etikett: Frågan jämför svensk brottslighet med och utan 1 000 extra avtjänade fängelseår.Alla val för frågetypKausalVad skulle förändras om en insats eller exponering ändrades?BeskrivandeHur vanligt, stort eller fördelat är något?JämförandeHur skiljer sig grupper, platser, policyer eller perioder åt?PrediktivHur väl kan ett okänt eller framtida utfall förutsägas?DiagnostiskHur väl identifierar ett test eller en regel ett tillstånd?KvalitativHur upplevs, förstås eller genomförs en process eller institution?EkonomiskVilka kostnader, nyttor, incitament eller resurseffekter uppstår?NormativVad bör göras? Empiriska premisser och värderingar måste visas var för sig.Vilken sorts kunskap frågan söker. Frågetypen avgör vilket underlag och vilken utvärdering som behövs.Ej bedömt används när underlaget saknas; det betyder aldrig noll.Läs bedömningsmetoden
Om 1 000 extra fängelseår fördelas proportionellt över vuxna som med dagens svenska praxis döms till fängelse, hur förändras det totala antalet brott som begås i Sverige under de följande tio åren?
PopulationVuxna som med dagens svenska praxis döms till fängelse
Intervention1 000 extra faktiskt avtjänade fängelseår, proportionellt fördelade
JämförelseOförändrade faktiskt avtjänade strafftider
UtfallTotalt antal begångna brott i Sverige — även ouppklarade, i anstalt och genom ersättare
TidshorisontTio år från straffskärpningen
EffektmåttNettoskillnad i brott per 1 000 extra fängelseår
01
Kort svar

Inlåsning minskar brott direkt. Nettoeffekten över tio år är oklar.

Forskningen stödjer den direkta mekanismen: en person som är inlåst begår i regel färre brott utanför anstalten. En svensk matchningsstudie skattar i genomsnitt 1,14 färre brott som annars skulle lett till dom per fängelseår, men värdet varierar kraftigt med risknivå och fångar inte alla nettoeffekter. För en bred svensk straffskärpning saknas en trovärdig skattning som summerar inkapacitering, avskräckning, brott i anstalt, ersättning och brott efter frigivning över tio år. Därför är nettoslutsatsen oklar, inte noll.

Sex mekanismer

Så kan längre straff påverka den totala brottsligheten

Varje mekanism måste räknas innan den samlade nettoeffekten går att bedöma.

Vad slutsatsen inte säger

Bedömningen gäller brottsmängd, inte vedergällning, proportionalitet, trygghetsupplevelse eller vad en straffnivå moraliskt bör vara. Ett oklart netto betyder att forskningen ännu inte ger en tillräckligt direkt och komplett svensk skattning — inte att inkapacitering saknar effekt.

Underlaget, studie för studie

Studier vi har granskat

Åtta primärstudier och fyra översikter bär analysen. De övriga 20 kartlagda källorna visas under Förkastade med ett specifikt skäl till att de inte valdes som nyckelkällor.

8 av 32 kartlagda källor visade
Starkare på dimensionen Svagare eller oklart

Profilen är en redaktionell bedömning, inte ett automatiskt kvalitetspoäng.

Förkastad betyder inte dålig forskning. Det betyder att källan inte valdes som slutsatsbärande nyckelkälla för just den avgränsade frågan. Se Förkastade för skälet till varje beslut.

Öppen metod v1.2Så jobbar vi

Vår metod ska gå att granska.

Vi gör påståendet mätbart, söker brett och visar varför vissa studier väger tyngre än andra.

Fråga om metoden
01

Avgränsa frågan

Vi skriver om påståendet till en prövbar fråga och skiljer effekt från värdering.

02

Sök brett

Systematiska sökningar kompletteras med referensspårning och nordiska källor.

03

Väg designen

Kausal identifiering, biasrisk, precision, transparens och relevans bedöms var för sig.

04

Väg samman

Vi jämför effektstorlekar och mekanismer. Ett ensamt p-värde avgör aldrig slutsatsen.

05

Visa osäkerheten

Riktning och säkerhet redovisas separat, tillsammans med vad som kan ändra bedömningen.

Bedömningsnyckel · fyra ankare

Varje stapel bedömer en egen del av studien.

1 stora begränsningar · 2 tydliga begränsningar · 3 trovärdig med viktiga förbehåll · 4 ovanligt stark för just frågan.

Kausal styrka gäller primärstudier. För översikter bedömer vi sökning, urval, kvalitetsgranskning och hur väl resultaten vägs samman. Peer review och tidskrift redovisas som bakgrund. Kvaliteten bedöms i de separata staplarna. Vi redovisar förregistrering, öppna data, korrigering för många tester och robusthetsanalyser när uppgifterna finns.

Din fråga kan bli nästa faktakoll

Vilket politiskt påstående vill du syna?

Skicka ett påstående